Kulturkrockar och dekadens
Hejsan!
Idag har det varit ännu en chill skoldag(jag har genomgått en muntlig examination i engelska, men det var inga problem). Min historielärare kände dock för att sabba den här dagen genom att planera in en obligatorisk föreläsning på Stockholms universitet 18:00 - 19:30. Detta hade kunnat vara en god nyhet om det inte hade varit för att det handlade om idrottshistoria. Inte nog med det, det var dessutom svensk idrottshistoria... amerikansk, tysk, kubansk och sovjetisk idrottshistoria är ju faktiskt aningen relevant för den allmänna historien i egenskap av kraftmätning. Detta gäller inte svensk historia. Anledningen till att tvinga folk att gå på populärhistorielektioner är väldigt otydlig för mig. Man går historia för att det ska gå att lära sig av den och för att kunna dra paraleller genom tid och rum. Denna funktion fyller svensk idrottshistoria på intet sätt, den är bara nöjesläsning, sådant som man normalt sätt aldrig skulle komma på tanken att tvinga på någon.
Jag har pratat aningen mer med sammare än vanligt idag... jag märker att jag inte har särskilt bra koll på mina mentorsgruppskamrater. Det visar sig att jag kommer att läsa spanska med många av dem nästa månad. Detta får mig att fundera lite. Kan det vara så att jag borde sätta mig ner och prata med dem alla, att försöka inleda konversationer på deras premisser, att försöka bli en del av sammar-kollektivet som jag så länge avskärmat mig ifrån(inte för att det lade ner mycket energi på att försöka få med mig).
Detta kan låta självklart för andra sammare om ni läser detta, ni kanske tänker "varför har du inte gjort det tidigare?", men det är då jag har nytta av uttrycket som så fint använts om mig: Jag är en naturare som läser sam-programmet. Det är så det funkar. Få sammare orkar med att lyssna på mig, och det är få sammare som jag orkar lyssna på själv. Min politiska och filosofiska inriktning blir väldigt tråkig och alltför skol-liknande för att de ska hålla intresset uppe. På samma sätt blir prat om fester, sprit, kläder, sport och framför allt kändisar och skvaller alltför ytligt och fördummande för att jag ska lyckas undvika den känsla av illamående jag får av tanken att jag försöker lyssna på detta(min hjärna anser det vara under dess värdighet).
Hur det än är med den saken känner jag att jag borde vara mer tillmötesgående mot dem... nåväl, det löser sig säkert av sig självt...
Ni som läste ursprungsbloggen kanske känner igen detta tema, men jag har än en gång blivit intresserad av två tjejer samtidigt. Till skillnad från förra gången är dessa två inte bästa vänner, men likväl är de goda vänner. Båda verkar intressanta på många sätt, men båda lever det klassiska sammar-livet, så jag tror i vilket fall inte att jag kommer få en chans att lägga in en stöt. Så oroa er inte gott folk, jag är på intet sätt upptagen, jag har bara skaffat mig ett nytt par ouppnåeliga mål. Man måste ju ha minst ett per område. Nu har jag två på relationsfronten. Roligt, roligt...
btw, vill ni ha mer detaljerad information får ni fråga mig enskilt.
Förresten skulle jag bara vilja säga att jag allvarligt talat äcklas av hur ovilliga folk är att lära sig. Hur många gånger man än förklarar i klassrummet hur kopplingen mellan kommunism och Sovjet är som mellan kristendom och korståg, så använder de följande lektion ordet kommunism som exempel på totalitära samhällsstrukturer. Ärligt talat, fred och konfliktare, jag kräks inombords. Jag menar allvar, jag är arg på er. Jag hade fått höra att det var sammarnas snillen som valde fred och konflikt. I detta fall skulle jag nog säga att det här är en av de dummaste klasser jag haft. Självklart finns det smartskaft i klassen, men de flesta är bara lärarens knähundar, och den jäveln är lika dum han. Han är väl bra på vissa sätt, men man kan faktiskt inte lära ut lögner i skolan, hur populära de än må vara. Om det här fortsätter kommer jag att låtsas tolka kristendom som en religion som predikar om massmord(korstågen) och demokrati vara ett system där man låtsas ha val och sedan tillsätter diktatorer(DDR). Om ni får använda ord helt fel utan att rättas får jag det med för fan! Kapitalistsvin!
När jag ändå är inne på kapitalistsvinen skulle jag vilja behandla ordet "schtek", vilket jag tycker tyder på moraliskt förfall. För de som inte vet är en schtek person en som "ser rik ut". Det fanns i vår föräldrageneration ett annat uttryck för samma sorts människor. Det ordet var dock ett substantiv: Bracka. Den stora skillnaden är att schtek är positivt laddat, medan bracka är mycket negativt laddat, och det med rätta. Att stödja de som slösar pengar på ytligt krimskrams och och dyra drinkar gör dig nästan lika dekadent som den du kallar schtek. Att det dessutom ses som positivt tyder på att majoriteten av vår generation lider av denna enorma moraliska dekadens. Det kan aldrig vara bra att svin klädda i märkeskläder är bättre än änglar i trasor. Extremkapitalismen in absurdum, det är vad detta uttryck är ett symptom av. Jag tycker vi borde anamma våra föräldrars uttryck och sparka ut borgarbrackorna ur vår annars så lovande ungdomskultur, för då kanske vi kan få en modern 68-rörelse för att utmana de faschistiska tendenser som sprider sig över världen och som inte direkt missgynnas av vårt nuvarande förfall. Tvärtom är jag rädd att Sydamerikas fascistiska statskupper kan komma hit till Europa, om ej genom den förrädiska parlamentarismen.
Idag har det varit ännu en chill skoldag(jag har genomgått en muntlig examination i engelska, men det var inga problem). Min historielärare kände dock för att sabba den här dagen genom att planera in en obligatorisk föreläsning på Stockholms universitet 18:00 - 19:30. Detta hade kunnat vara en god nyhet om det inte hade varit för att det handlade om idrottshistoria. Inte nog med det, det var dessutom svensk idrottshistoria... amerikansk, tysk, kubansk och sovjetisk idrottshistoria är ju faktiskt aningen relevant för den allmänna historien i egenskap av kraftmätning. Detta gäller inte svensk historia. Anledningen till att tvinga folk att gå på populärhistorielektioner är väldigt otydlig för mig. Man går historia för att det ska gå att lära sig av den och för att kunna dra paraleller genom tid och rum. Denna funktion fyller svensk idrottshistoria på intet sätt, den är bara nöjesläsning, sådant som man normalt sätt aldrig skulle komma på tanken att tvinga på någon.
Jag har pratat aningen mer med sammare än vanligt idag... jag märker att jag inte har särskilt bra koll på mina mentorsgruppskamrater. Det visar sig att jag kommer att läsa spanska med många av dem nästa månad. Detta får mig att fundera lite. Kan det vara så att jag borde sätta mig ner och prata med dem alla, att försöka inleda konversationer på deras premisser, att försöka bli en del av sammar-kollektivet som jag så länge avskärmat mig ifrån(inte för att det lade ner mycket energi på att försöka få med mig).
Detta kan låta självklart för andra sammare om ni läser detta, ni kanske tänker "varför har du inte gjort det tidigare?", men det är då jag har nytta av uttrycket som så fint använts om mig: Jag är en naturare som läser sam-programmet. Det är så det funkar. Få sammare orkar med att lyssna på mig, och det är få sammare som jag orkar lyssna på själv. Min politiska och filosofiska inriktning blir väldigt tråkig och alltför skol-liknande för att de ska hålla intresset uppe. På samma sätt blir prat om fester, sprit, kläder, sport och framför allt kändisar och skvaller alltför ytligt och fördummande för att jag ska lyckas undvika den känsla av illamående jag får av tanken att jag försöker lyssna på detta(min hjärna anser det vara under dess värdighet).
Hur det än är med den saken känner jag att jag borde vara mer tillmötesgående mot dem... nåväl, det löser sig säkert av sig självt...
Ni som läste ursprungsbloggen kanske känner igen detta tema, men jag har än en gång blivit intresserad av två tjejer samtidigt. Till skillnad från förra gången är dessa två inte bästa vänner, men likväl är de goda vänner. Båda verkar intressanta på många sätt, men båda lever det klassiska sammar-livet, så jag tror i vilket fall inte att jag kommer få en chans att lägga in en stöt. Så oroa er inte gott folk, jag är på intet sätt upptagen, jag har bara skaffat mig ett nytt par ouppnåeliga mål. Man måste ju ha minst ett per område. Nu har jag två på relationsfronten. Roligt, roligt...
btw, vill ni ha mer detaljerad information får ni fråga mig enskilt.
Förresten skulle jag bara vilja säga att jag allvarligt talat äcklas av hur ovilliga folk är att lära sig. Hur många gånger man än förklarar i klassrummet hur kopplingen mellan kommunism och Sovjet är som mellan kristendom och korståg, så använder de följande lektion ordet kommunism som exempel på totalitära samhällsstrukturer. Ärligt talat, fred och konfliktare, jag kräks inombords. Jag menar allvar, jag är arg på er. Jag hade fått höra att det var sammarnas snillen som valde fred och konflikt. I detta fall skulle jag nog säga att det här är en av de dummaste klasser jag haft. Självklart finns det smartskaft i klassen, men de flesta är bara lärarens knähundar, och den jäveln är lika dum han. Han är väl bra på vissa sätt, men man kan faktiskt inte lära ut lögner i skolan, hur populära de än må vara. Om det här fortsätter kommer jag att låtsas tolka kristendom som en religion som predikar om massmord(korstågen) och demokrati vara ett system där man låtsas ha val och sedan tillsätter diktatorer(DDR). Om ni får använda ord helt fel utan att rättas får jag det med för fan! Kapitalistsvin!
När jag ändå är inne på kapitalistsvinen skulle jag vilja behandla ordet "schtek", vilket jag tycker tyder på moraliskt förfall. För de som inte vet är en schtek person en som "ser rik ut". Det fanns i vår föräldrageneration ett annat uttryck för samma sorts människor. Det ordet var dock ett substantiv: Bracka. Den stora skillnaden är att schtek är positivt laddat, medan bracka är mycket negativt laddat, och det med rätta. Att stödja de som slösar pengar på ytligt krimskrams och och dyra drinkar gör dig nästan lika dekadent som den du kallar schtek. Att det dessutom ses som positivt tyder på att majoriteten av vår generation lider av denna enorma moraliska dekadens. Det kan aldrig vara bra att svin klädda i märkeskläder är bättre än änglar i trasor. Extremkapitalismen in absurdum, det är vad detta uttryck är ett symptom av. Jag tycker vi borde anamma våra föräldrars uttryck och sparka ut borgarbrackorna ur vår annars så lovande ungdomskultur, för då kanske vi kan få en modern 68-rörelse för att utmana de faschistiska tendenser som sprider sig över världen och som inte direkt missgynnas av vårt nuvarande förfall. Tvärtom är jag rädd att Sydamerikas fascistiska statskupper kan komma hit till Europa, om ej genom den förrädiska parlamentarismen.
Kommentarer
Trackback
